I'm not proud that nothing will seem easy about me. But I promise this, I won't go my whole life telling you 'I don't need'.

Jafg och soffan är ointe nyktra. Men jag tycker om bögsnacket. Hahaha. Det ser ut som om ännu en kväll kommer sluta i Ängelholm. Hahaha. Dududu, nummret har ingen abonent. :D:D:D:D
Jag dööör. HaHAHAHA. Detta är humor.
Nu äre rökpaus, hopppas jkag verkligen. Jag gillar att soffan säger att ... kommer ikväll. Fan. jag borcde inte publicera detta men jag har haft allt släckt i en timme. Mh-mh-mh!

Men tänk att ha rökat hela sitt liv och sen slutat. Och min familj tror att jag & Jesper Scvensson har jag vet intev vcad men soffan ljuuuger. Hahahaha

Nu kom soffna och flåsade i  mitt öra.














+kioj7
u..nnu kommer soffan lite.. aaaaaaaaaaaaaaaaa niu kom jag.. så skönt.. mjjahoouu..- jag heter allstå sofie edith molin men kallas soffan ioch jag o sanne är sssså btajta. kvällen som började med zap katti biggan o stisse kommer sluta med baaahnhan o så lite oväntat besök.. ,möjligen.  nu är de en friskluftpaus ooj så mysigt. roligatse kommentaren ikväll... ja, men sofie gillar nmest fisk.
hahahahhaa ännu folk som frågar mer än ebba bladet om jag är lagd åt ena elller andra ghållet vem vet.. de jag vet är att det är ovanligt att folk frågar o undrara.. jag kommer sola o bada i segelstorps strand med snygga håkan .. jag älskar honom redan,...


/peace adjö allt för osss. / lesbiska paradiset - minus lovisa lolo (v)






+++++++++++++++++++++++++++.

Ey, nu har jag varit hemma i snart en timme och om jag tänker och känner efter så vill jag helst sova några timmar. Men det tänker jag inte göra. Sömn är överskattat, okej inte egentligen men om man vill få ut så mycket som möjligt av livet så kan det lätt kännas som det.

Facebook är underbart. Liksom "Anna Karlsson and Viktor Nilsson ended their relationship".
Jag borde prata med Anna!

Ikväll styrs det tydligen middag här och mellan åtta och nio ska all ström av. Så är det bara. Jag är ju liksom attending earth hour.

Men gud, jag drömde ju om Karin inatt. Att vi.. ja gud!

Det där var väl väldigt onödigt gjort av dig? Nu blir jag ju sådär lagom bitter över att jag fuckat upp allt, igen.

Nu är det iaf helg. Och det är underbart jätteskönt. Var inte jättepigg eller pepp när jag tog bussen från Ängelholm imorse. Jag överlevde tom dagen även om jag var tveksam ett tag. Har verkligen ingenting planerat denna helgen och tänkte att jag skulle unna mig en helg fri från skolsaker. Kom dock på att jag har ett naturarbete som ska skickas in senast söndag. Jag älskar när man får arbeten att göra hemma utan minsta lilla tid till det i skolan.

Nu sjöng ju Raymond & Maria "och fast du alltid missfärgar din tvätt är du den vackraste jag sett" och den tänkte jag väldigt väldigt mycket på en helg i början av augusti 07. Suspekt.

Fick min skattegrej idag och 3000 spänn i början av sommaren tackar man ju inte nej till! :)

Nyss hade jag en katt i min famn och katter kanske är ganska trevliga djur ändå.

Men gud, nu hittade jag en arvika-bild från festivalområdet. Jag blir helt förvirrad av att tänka på det. Verkligen sinnes hur annorlunda allt var då, hur annorlunda alla var då. Nu kan jag inte sluta titta på den.. Jag ska ju inte tänka såhär. Ska inte besöka dom där. Jag borde inte ens känna dom. Jag undrar hur allt hade varit om jag inte hade kärat ner mig i alla som vissar minsta lilla intresse. Eller om jag inte åkt dit. Eller om du inte bott där. Eller om dom vi egentligen skulle hälsa på varit där. Det är så lite man vet egentligen.

Te & bok vs. projekt & natur.
Svårt val. Verkligen.
Det här med självdiscipin alltså.

Nu lägger jag mig i min säng och börjar skriva.
Börjar på melodifestivalslördagen och slutar idag.
Sjukt många dagar och sjukt många händelser.
Mitt liv, min dagbok.
Detta året är den cerise.
Egentligen borde jag ha en kopp te bredvid, men dagens två koppar får räcka. Har jag lyckats med te-drickandet borde jag faktiskt lyckas med allt. Jag kommer lyckas med allt.
Mitt liv.

Eh, listan är inte ens påbörjad. Jag är ganska svag för folk som ringer och säger "kan inte du komma hiiit? :)". Jag vill verkligen få mitt projekt ivägskickat ikväll. Nåväl, jag har fina planer för imorgon.
Och sen att den vis persons namn dyker upp helahela tiden är ju intressant. Speciellt när det var någon som pratade exakt som honom innan idag. Nej jag vet inte..
Min pappa har slutat tro på global uppvärmning osv, Sofie vill inte köpa miljömärkt el och jag blir mobbad för att jag gått med i naturskyddsföreningen. Vart är världen påväg?
Och om jag inte lämnar tillbaks min bok till biblioteket kommer dom bli arga.. YES. Kanske ska ta en snabbvisit till Båstad imorron. Kan ju bli ganska spännande. Dessutom ska jag helst hinna med att träna.
För en vecka sen ankom jag nyss till Örebro C och blev mött av Kajsa.

Jag vill till Göteborg på lördag och gå på "kent night" bland långgator!

Det är synd om mig för jag är helt täppt och har nånting i min hals. Undra vilken trevlig människa som smittat mig med det. Och på tal om smittor borde jag verkligen.. kolla upp saker.

Promenaden hem-praktiken & praktiken-hem blir så himla mycket finare med "This spring", "Foundations" och "Teenage angst". Och sen att solen skiner och snön smälter gör ju inte saken sämre. Speciellt inte när det är grönt och blommigt under. Egentligen vill jag mest sätta mig i solen och läsa en bok och bara strunta i min lista. Men jag måste faktiskt ta tag i den.

Idag kom jag fram till att jag bara ser det negativa med skolan och då behöver man ett break så att man åtminstone kan se båda sidorna. Det ligger ett stort fint oöppnat brev till mig på köksbordet. Snart ska jag öppna det. Jag vill flytta. Och man blir ganska glad när Linaste tycker att jag alltid borde vara i Kajsas lägenhet och dricka vin. Ikväll ska jag dricka vin. Dock ej i Kajsas lägenhet.

För ett år sen skrev jag ganska fina bloggar. Om vår, vind och våfflor. Ungefär som detta året.

Nu har jag lyssnat på Håkans nya om och om och om igen. Och det får jag! Den passar fint i mitt liv och är dessutom väldigt fin.

Praktik är så sjukt slappt men det är dock en aning bittert att jobba utan lön. Nåja, nu får jag ju studiebidrag iaf, ha ha ha. Älska att jag blev mobbad av Elsa, Linnea och lite Anna i söndagskväll för att jag bara fick 1050 varje månad. Mh-mh-mh. Iofs har jag världens bästa mamma så det brukar oftast bli mer. Veckans mål är att prata med henne. Plus plugga satan. Tydligen hade släkten frågat ut om flickvänner/pojkvänner i påsk och när pappa sa att min bror inte hade flickvän utan pojkvän blev alla lite obekväma även om alla visste att han skojade. (pratas det lika mycket om homosexualitet i alla familjer som i min?) Hade jag varit där hade jag antagligen blivit så trött att jag helt enkelt erkänt att jag nyss gjort slut med med min flickvän. (iofs var det ju inte jag som gjorde det men äh, vi gjorde det)

Nu har detta tagit alldeles för mycket av min dyrbara tid. Ikväll ska jag träna och någon dag blir jag din jakttrofé som du övergav.

Gud. Det är skönt att vara hemma! Min studentmössa har kommit (EH HEHEHE, hjälp?) och det är det mest idylliska vinterlandskapet nånsin utanför mitt fönster.

Igår pekade min man på mig och sa att jag var värd att dö för. Eller egentligen kommer jag inte ihåg om det var i den låten men det var nångång iaf. Och jag fattade inte riktigt förrän mycket senare. Tänkte att det betydde lika lite för honom som för mig osv. Men gud, Jocke är världens snyggaste heteroman! Önskar dessutom att jag var som den där snubben, som fick gåshud mitt i en låt. Fyra gånger på fyra månader är nog lite för mycket. MEN, jag är dom evigt tacksamma för att dom spelade "Utan dina andetag" i Malmö och inte i Örebro!

Idag hade jag & Soffan studiecirkel. Jag är en sneaky fucker. Jag menar, vad kan mer bli jag än "en individ som istället för att följa vanliga normer valt att ströva runt och tjuvpara sig när tillfälle bjuds"? HAHAHA. Åh, är iofs så sjuktsjukt trött på alla vanliga heteronormer och könsroller så jag vet inte vad efter denna resan. Det är vid såna tillfällen man undrar om man inte ska bli flata på heltid bara för att jävlas.

Jag är i Malmö och ikväll ska jag se kent igen! Mh-mh-mh. Hoppas jag iaf.

Igår lekte jag ganska mycket med Albin som dök upp lite här och var. Otroligt roligt när vi sa hejdå och han sa att vi säkert ses igen. Ytterst tveksamt måste jag säga. Sen åkte jag tåg och nånstans i Östergötland hittade jag Elsie på ett X2000. Vi satte oss i bistron och drack vin & åt choklad. Och när tåget rullade in på Malmö C ringde Soffan. Soffan är bra och sa exakt rätt sak vid nämnandet av en viss händelse.

Nyss fick jag & Anna leta efter påskägg. Elsa är snel! :D

Älskling vi ska alla en gång dö.

Yes, nu kom peppen! Emmys mamma satte nyss på "Ensammast i Sverige" och om bara några timmar står min man framför mig och är den finaste människan nånsin. Ikväll ska jag inte få en nära-att-svimma-känsla. Godis i fickan får det bli. Hej, mitt blodsocker tycker ej om mig! Sist jag & Emmy var på konsert tillsammans var på Malmöfestivalen, Anna liksom. Gud vad annorlunda allt är nu.

och jag drog med dig i mitt fall, och sen gled jag bara undan, så förlåt förlåt för allt, för min förbannade kluvna tunga. jag har ett foto någonstans där vi är drottningar och kungar, nu ligger bilder överallt där gamla ansikten är unga, och jag har letat som besatt efter känslor som är försvunna, och det har varit en lång lång natt men jag är glad att mina tårar är behärskade och lugna.

Klockrent, som vanligt.

Om man vill så får man sova bort skärtorsdagar! Jag sitter hos Kajsa och jag har mest spenderat dagen sovandes, läsandes eller tittandes på film. Fint. Snart ska jag åka och möta Emmy.

Jag saknar Soffan! Jättemycket..
Idag blev äntligen min praktik fixad, pjeew! Och idag känns det som jullov och jag har framtidstro. För ett år sen var jag & Anna i Stockholm hos Elsie. Eller, iofs blir det ju inte ett år sen men förra påsken iaf.

Ingenting händer, jag vill ha choklad och jag har ont i huvuvdet. Har dessutom bloggat sjukt mycket idag. Jag önskar att jag orkade ta tag i saker. Nåja. Egentligen spelar ingenting någon roll. Tiden går liksom ändå.



Gud. Skjut mig! När man inte ens lyckas hålla samma känsla genom ett blogginlägg så är det fan illa. Nu går jag och köper den där chokladen och jämnar ut kaloriförbrukning & kaloriförbränning. Jag är ju socialt handikappad. Är ju inte direkt första gången det sägs heller.

Och dessutom saknar jag dig idag. Massor.. Sådär så att det mest känns tomt och ensamt.

"Vi har härmed nöjet att meddela att din order nu är klar för leverans och beräknas nå dig inom ca. 1 vecka"
Gud, om en vecka kanske jag sitter här med min studentmössa. Shit, jag är så förrvirrad nu. Jag vet ju att jag kommer att stå där den 5 juni med en mössa och garanterat ramla ner för backen vad som än händer. Får mig att må bättre iaf. Fast, grejen är ju att om bara hon ringer och säger att hon har fixat dom andra dagarna också skulle allt kännas toppen! Annars har jag lite bråttom..

Och nu lyckades jag tom köpa en billig biljett tills imorron. Hurra!

Och för övrigt är jag nog bäst i världen på att slänga ihop nåt fint vegetariskt. Jag borde verkligen bli vegetarian! Dessutom är jag ganska effektiv idag. Och solen skiner.

Haha, jag är så körd!
Nej, jag tycker inte att detta är kul längre.
Snälla, snälla, fixa detta!

"Ja just det, där har jag inte fått nåt besked. Kan jag ringa dig senare idag?"
Jomenvisst. Är åtminstone nöjd med att jag fick tag i människan.
Ikväll ska jag träna och jag älskar att jag längtar efter det!
Man kanske skulle åka och köpa lite sill..

Antingen är människan tankeläsare eller så var det ett tecken.
Men vafan.
Jag är världens mes.

Onsdag kan bli en intressant kväll.
Imorron skjuter jag mig själv om praktikkärringen inte svarar!

Men gud, nu skulle jag behövt Gabbi.
Fast, om man ändå ska fucka allt up så kan man ju göra det ordentligt?
Jag ska sluta vara världens mes!

Bilddagboken är knäpp, jag fattar ingenting och nu kan jag inte ens logga in. Sorgligt att det typ är den enda sidan jag verkligen behöver nu. Jaja. Idag vaknade jag upp i en snöstorm mitt i Vejby. Dagen blev fin. Gårdagskvällen var ännu finare. Jag tänker inte berätta hur den slutade, eller hur slutet började rättare sagt, för då blir man trakasserad med åsikter som jag inte är speciellt intresserad av ändå. Sofie var iaf den första som ville höra detaljer om händelsen hon ignorerat i två veckor nu. Och jag tycker nog allt att jag var en fin lyssnerska. Hursomhelst, framåt småtimmarna spionerade vi utanför hus (hahaha) och gick på en nattpromenad flera kilometer lång.

Och javisst, bara skjut mig. Jag känner ingenting alls och allting är ju ändå mitt fel. Vems skulle det annars vara?

Gud, igår när jag hoppade av bussen i Ängelholm bubblade det inom mig. Det gjorde verkligen det. Och nu sitter jag här med tårar som skulle kunna rinna vilken sekund som helst. Jag vill inte vara ensam här. Det blir ju alltid såhär... Jag hatar dig. Och vet ni? Jag tror inte att den där är den enda jag hatar längre. Jag hatar dig också. Jag hatar er båda. Hur fan kan du göra såhär mot mig? Jag förstår inte.

Guten Tag.
Idag är det söndag & sol. Snart ska jag åka och träna och sen blir det kvällsfika med Soffelisoffan.
Imorron ska jag ta tag i mitt projektarbete och fixa klart praktiken var det tänkt.
Igår lekte jag fint med Mimmi & Anna. Vi älskar Melodifestivalen och vin.
Åh, jag känner att det finns framtidshopp. Och jag längtar så sjukt mycket till siesta så att jag snart sprängs. Jag ska ha tävling med mig själv om ingen vill vara med för jag är ju ganska bra på att pussa på folk på festival. Är nog ganska bra på att pussa på folk i allmänhet. He he he.

Dessutom har mycket folk samma kärleksbekymmer som jag just nu har jag märkt. Ja, jag säger då det..

Det är verkligen sinnessjukt att det är 120 dagar sen jag såg kent i Stockholm. 120 dagar sen Emmy hälsade på nån snubbe som skulle flytta till Malmö och dom pratade om att göra det tillsammans. Det måste varit den veckan vi sågs jättemycket. Ja, helgen innan hon fyllde år. Om 120 dagar är det sommarlov och jag har tagit studenten. Idag har jag pratat med min mamma om studenten. Ja, börja leta kläder och kolla upp saker var det. Älska att jag har skrivit "planera framtid" på min fina lista på saker att göra under praktiken.

Om en vecka är det påskafton och jag ska åka X2000.

Varför är jag så fokuserad på det här med tid?

När ska jag lära mig att jag inte kan? Blir helt yr varje gång. Allt snurrar och det känns som om jag ska svimma. Jag måste sluta. Fast även om jag vet att det blir såhär varje gång så kan jag inte sluta. Måste varje gång. Vad är det jag vill hitta? Vad är det jag vill kontrollera? Jag har inte ens någon rätt att leta.

Jag har påsklov men kan inte koncentrera mig på att vara ledig. Känner mig så sjukt stressad och kommer göra tills Cia säger att det är okej, nu har du ett G.

Om man kanske skulle ta ett glad vin till. Eller nej, jag spar det till imorron. Då tänker jag bli lullig med Anna och sjunga med falskt i varje melodi. Och äta morötter med dipp. Blir nästan som på discokvällen ju.

Gud, herre-herregud. (man får missbruka herrens namn!) Ingen skola på sju veckor. Det är verkligen sjukt. Jag befinner mig i chock. Hoppas på att min praktikplats ringer snart bara. Annars sitter jag lite i skiten. Gör jag iofs nog redan men äh. Funderar på att ta ledigt tre veckor. Jag är en jävla skolare :) Men jag har faktiskt mycket plugg att göra trots att jag inte är i skolan. Heee.
Man kanske skulle åka in till stan och köpa te. Jag har verkligen lyckats med mitt tedrickande. Imorron ska jag äta grönsaker och titta på melodifestivalen. Mys. Antagligen ta ett glas vin eller två. Jag borde skriva klart mitt projektarbete.

Nej, nu tänker jag städa och sen ringa min mamma!

Har kommit fram till att jag antingen är längst upp eller längst ner. Jätteglad eller jätteledsen. Krävande.
Och dessutom beter jag mig som för ett år sen.
Nåja, det spelar ingen större roll längre för efter imorron är jag inte i skolan på sju veckor. Det är helt sinnessjukt! Och när vi kommer tillbaks är det bara en månad till studenten.

Jag vill flytta nu, inreda och börja med suspekta hälsotrender. Och handla vill jag göra. Fast man egentligen inte får. Dessutom borde "du är vad du äter" sluta ha massa avdankade kändisar med i programmet.

Jag är sjukt trött men lyckas aldrig somna.. Ständigt dessa tankar.

Men fan, jag byggde upp det. Men det rasar, gång på gång. Man ska verkligen aldrig ta den sista rundan.

Jag hatar dig!

Jag hade nästan glömt hur lika jag & Gabbi är. Och att vi tänker lika. Idag fick hon höra historian. Jag borde skriva, visst borde jag? Borde komma över allt det där andra och bara skriva. Ja, nu gör jag det. Och imorron är det jag som startar en modeblogg och blir uppskriven på gästlistan till bloggminglet!

Men jag hatar dig. Det gör jag verkligen!

Sådär ja, det är inte så svårt att kartlägga människors liv om man bara vill.
Jag är rund under fötterna och en aning det där vi alltid blir & pratar om nowadays.
Har för mycket flikar uppe nu. Allt är ditt fel. Nej, allt är mitt fel.
Nu tycker jag att någon kan komma hit och dricka vin med mig!
Jag har i princip redan gett upp. Även om utvecklingssamtalet sa att jag inte kunde glida eller vara borta.
Eh. Gör det nåt om man missar en vecka i maj? Och vad fan händer om man får streck i projekt?
Jag vill mest av allt bara gråta och folk tycker att jag ska lugna ner mig. Men fattar ni inte att jag inte klarar av sånt när gråten är sådär sjukt nära hela tiden? Fattar ni inte att valet står mellan att skrika eller gråta? Förlåt att jag inte är bra nånstans. Förlåt för att jag inte tål nånting just för tillfället. Förlåt för att jag bara är mig själv.

Bloggar är överskattade. Speciellt när fel personer läser. Varför läser du? Herregud varför läser du?
Förlåt. Jag är ju precis likadan själv..
Jag är inte vid mina sinnes fulla bruk men du får inte åka. Jag klarar inte av att du ens tänker tanken. Och varför är vi, jag, så desperata efter kärlek? Oh my, borde jag återvända till Båstad ikväll? Tänker du återvända till Båstad ikväll? Jag behöver någon annan eller nåt som känns. Om så bara en annan människas hand på min hud. Varför ser jag det du inte ser?

Jag undrar om du kartlagt mitt liv. Fan, jag borde återvända. Temat är ju klockrent.
Nu står jag sådär igen, skolan vs livet.

Förhoppningsvis förstår ni ingenting. Om ni förstår nånting blir jag rädd. Snälla förklara vad ni förstår.

Jag är patetisk. Här sitter jag med ett glas vin och gråter. Är det inte det ena så är det fan det andra. Det här med att döva känslor med alkohol är inte det bästa har jag hört. Det tjuter i mitt öra och det finns verkligen en anledning till att jag höll mig nära vår fina bombhotade skola.

Jag vill vara flying high, om så bara för en stund.
Om en vecka är jag kanske i Örebro.

Annas kommentarer i mitt hjärta! :*

Jag är antagligen världens sämsta på att plugga nowadays. Vem visade mig livet på andra sidan? Vem lärde mig att det finns betydligt viktigare saker? Naturligtvis var det du. Eller var det innan? Nja, då drabbades jag nog bara av koncentrationssvårigheter. Det måste varit du. Du som visade mig livet. Jag kanske överdriver lite men just ikväll är det såhär det känns.

Skolor i Båstad blir bombhotade och stängda och här sitter jag, endast iförd trosor, i min säng. Vart är världen påväg? Det enda jag vet är att jag, vad som än händer, kommer komma till siesta! & arvika. Det håller mig åtminstone flytande för stunden.

Jag inte bara vet att ni pratar, jag förstår det också. (om man ska analysera meningen låter det otroligt fel så jag tror jag struntar i att analysera - för en gångs skull.)

Och om ni vill veta så hoppas jag så innerligt att morgondagens horoskop stämmer. Förväntningar, ständigt dessa förväntningar. Jag ska åtminstone försöka vara effektiv imorron. Snälla låt det gå hyfsat iaf.

Tired of impressing, tired of proving myself to people that I thought already knew me

Nu har jag snart tröstätit 150 gram choklad men inte fan hjälper det.
Idag är jag långt nere och inget är längre lätt. Snart är det jag som bryter ihop.
Hade verkligen kunnat falla i vilken famn som helst idag. Åtminstonde om famnen sa att allt kommer bli bra tillslut, du kommer komma ut hel på andra sidan, utan att kräva massor.

Gårdagskvällen spenderade jag i Vejby, stället jag snart spenderar lika mycket tid i som Förslöv.
Fint!

Nu har jag ont i magen, undrar om det är chokladen.

En sak jag tänkt på ganska länge är varför folk tycker om mig egentligen. Jag menar, jag har väldigt lite att ge men kräver mycket. Jag har inte speciellt mycket att säga och är inte särskilt bra på att lyssna och ge råd. Osv osv.
Nej, jag är inte ute efter någon form av berkräftelse, eller det är jag iofs hela tiden, det är bara raka tankar.

Jag är, trots misslyckade försök med det mesta idag, ganska glad. Brukar nog bli så efter fall. Har iaf hur mycket plugg som helst. Tre spansk-stenciler till nästa dag är fullständigt underbart. Få höra att en sida nog inte räcker. När blev jag den som alltid skriver för lite? Jaja, är oroväckande lugn. Och helst hade jag nog följt med till Vejby idag.

Kunde inte något vara enkelt för en gångs skull? Nåja, nu har jag iaf ringt. Och gick dit. Men icke, jaja, jag får väl gör ett nytt försök om drygt en halvtimme. Soffan kommer åtminstone till Förslöv och min pappa kör mig till skolan.

Jag vill inte mer.

Så rasade det.
Som vanligt.

Men hon den där Frida (otroligt bra människa, hon som kände igen mig på qx, vi kom fram till att det var från säkert! på kb tillslut. osv) påminde mig om den där säkert!-låten som är som jag. Verkligen. Jag skulle göra vad som helst för att behålla det här. Jag låtsas att jag är nån annan för om du visste hur jag egentligen är så skulle vi aldrig behålla det här och jag låtsas hellre hela livet för att behålla det här. Det skulle ju alltid vara vi.

Är redan nervös för morgondagen. Och denna gången finns det ingen som tar din roll. Rollen du tog så bra sist.

Tänk om jag gillar att frukosta med Anna på Espresso House och prata om vardagliga saker i nästan en evighet. Tänk om jag tycker om att gå runt, mitt i Malmö city, en regnig söndag. Tänk om jag tycker om Anna.

Av någon konstig anledning längtar jag till nästa vecka. (vi snackar vecka 11 nu alltså) Jag vet att det kommer vara fullt upp, hela tiden. Men den blir nog fin. Om jag fortsätter att vara i mitt fina rus. På fredag tänker jag tvinga någon att gå ut med mig!

Snart ska jag iväg och träna. Nästa vecka blir en nyttig vecka. Mh-mh-mh.

Facebook, även kallad ansiktsboken, är en aning läskig. Fast nu slapp jag iaf analysera saker. Men det är verkligen konstigt det där. Esch. (på fin örebroska)

Imorron har jag sovmorgon och då ska jag ringa det där läskiga samtalet. Jag borde sluta vara feg och jag borde verkligen sluta ha telefonskräck. Det är det värsta som finns.

Längtar lite, eller ganska mycket, efter framtiden idag. Jag vill gå runt på indiska & åhléns och kunna köpa saker till mitt hem.

Idag är jag glad att jag är kvinna.
Idag går jag med lite rakare rygg än vanligt.
Idag är jag glad för att jag har mens (pjeew).
Idag går jag och nynnar lite högre än vanligt.
Idag är jag glad att solen & våren är på min sida.
Idag är jag glad för att jag har det lite svårare än alla män.
Idag är jag stolt över att vara kvinna.

Känslor är överskattat men jag skäms över att jag reagerar såhär.
Skäms över att jag reagerar såhär gånger tre.
Men jag kan ju trösta mig med att jag alltid gör det. Så fort minsta lilla händer. Tack vare mig inte tack vara dom. Dessutom förfina allt i efterhand. Och jag vet ju hur det är.
Och ändå önskar jag.
Snälla snälla snälla. Den här gången släpper jag allt jävla skydd.

Om det ändå bara funnits några bravader planerade för kvällen.

Just ja, om två veckor ska jag se kent (!) och om 7000 dagar fyller jag 38.
Livet springer förbi.

Jag borde ringa. Varför får jag ångest för det varje gång? Jag fullkomligt hatar detta.

Och jag orkar inte åka iväg till skolan om mindre än en timme.
Nej. Förra helgen nu, vara onykter två kvällar i rad och inte ha någon skolsak som var tvungen att göras. Hade inte varit helt fel måste jag ju säga.

Men tänk om jag är hög på livet då. Man tager vad man haver sa jag & Sofie när vi insåg att varken tvåan eller 513 går som vi vill. En promenad och en busstur senare satt vi i solen på hennes balkong och drack te. En promenad och ett träningspass senare ligger jag i min säng utan att ens orka titta på Anna Skipper.
Inget pluggande inte men imorron har jag sovmorgon. Och då blir det morgonpromenix.

Stötte på John (även kallad Kennet, iaf på fyllan) på gymmet. Undra om han kommer ihåg att han älskade mig i lördags. Det gör han nog även om han tydligen, med ironi eller inte är frågan, sa att han inte hade så kul. Honom vill jag leka med igen. Trevlig som få.

Imorron ska vi ha såndär jobbig kväll i skolan. Och mitt horskop sa att jag inte skulle tåla stress eller tjat. Låter som en utmärkt kombination! <3

Wow, nu har jag hunnit falla, bryta ihop och resa mig igen. På bara några timmar. Jag bestämde mig för att släppa allt det jobbiga som jag ändå inte kan göra nånting åt nu och allt bara föll på plats. Janna har så rätt, allt löser sig, om man bara låter det. Det är bara att släppa ner garden. Hon är verkligen en av dom klokaste jag vet!

Nej, bra tankar, skön dusch, te och händelsen för ett tag sen. Det var precis vad jag behövde en kväll som denna efter en dag som raserade lite av min grund.

Imorron is the day.

Om exakt tre månader är jag nog en aning berusad, lycklig som ett as och vitklädd.
Gud, blir så jävla rädd på att tänka på att det bara är tre månader kvar. Tre månader. Sen kommer jag antagligen aldrig mer åka buss till Båstad. Studenten är läskigt nära. Och jag får hela tiden massa tidningar om min så kallade framtid. Idag gjorde jag ett test som tyckte att jag skulle plugga nåt med teknik, it eller data. Suck. Fast beskrivningen var verkligen jag. Så kanske är det där jag har min framtid. (tillåt mig att skratta)

Nu är jag ganska otrevlig och trött på allt. Usch & fy.
Och jag vill bara spy på projektarbetet. Jag kommer seriöst få IG på det för jag vet inte hur jag ska göra. Jag kan inte få ihop mer. Och min praktiska del räknades inte som en praktisk del. Nej just det, det var såhär jag inte skulle tänka. Jag kan visst göra ett fint projektarbete. Jag ska genast sätta mig och skriva en A4-sida. Gör jag det varje dag fram tills nästa fredag kanske jag kan slippa ha det hängade över mig hela lovet och praktiken. Så får det bli. :)

Gårdagens kvälls-/nattångest var befogad. Antingen ger jag upp och erkänner att jag misslyckats. Eller så tar jag nya tag och lär av misstag och rättar till osv. Jag har iofs redan tagit beslutet. Det finns ingen lätt väg ut ur detta och att erkänna att jag misslyckats har jag aldrig varit bra på. Så idag är det jag som pluggar, hela eftermiddagen och hela kvällen. Kan man hitta motivationen sådär? Nåväl, blev nyss besviken också. Så dumt med förväntningar, verkligen.

Och jag tänker inte tappa lyckan, inte än. Fortfarande kryllar det av caféer.

Herregud, jag mår verkligen bra. Går runt med ett fånigt leende. Om man inte visste bättre skulle man ju nästan kunna tro att jag är kär.

Jag tränade, fick halvpanik på tvåan (åh, stadsbuss i Ängelholm är inte att rekommendera) och slutade på espresso house med min bok. Nu har solen försvunnit och det snöar igen. Den extrema vårkänslan kom av sig igen. Men det gör inte så mycket. Väldigt lite om man ska tänka efter. Det enda molnet på min himmel nu är du. Jag önskar att det var enkelt och att jag visste exakt hur jag ska göra.

Någon hade tydligen inte så mycket att göra igår..

Idag vaknade jag av att solen sken. :) Dessutom ligger snön kvar. Hej vinterväder. Gymhelvetet öppnar inte förrän tolv och mina bussar är elaka. Fast det kanske inte gör så mycket. Hultsfred har släppt alla sina headliners. Annika har kanske misslett oss men sen kommer vi sjunga att det är så logiskt. Jaha..

Dom små små orden är svåra ord och dom hårda orden är enkla ord.
Har nånting nånsin varit mer klockrent?

Jag blir så himla nervös. Gillar inte alls detta.
Och tiden går läskigt fort. Det gillar jag inte heller riktigt.
Men jag ser fram emot nästa vecka. Vet dock ej vad jag hoppas på, läskigt.

Jag lyssnar på Lasse.
Och minns. Allt.

Gud, jag gillar verkligen inte att det är helt vitt utanför mitt fönster. Massa snö såhär i mars och massa krossade vårdrömmar. Fast det är ganska mysigt. Börjar nästan förstå hur Emmy känner när hon blir glad för att det regnar.

Och på tal om Emmy så ringde hon innan. Och jag blev verkligen glad när jag hörde hennes röst. Hon sa att jag lät glad och att jag skrattar mycket. Jag gjorde inte det innan. Får helt sjukt dåligt samvete. Som när jag var där sist och skrattade jättemycket och hon säger att hon aldrig sett mig skratta så mycket förr. Jävligt suspekt. Jag är ju alltid glad, egentligen. Det kanske var fel tidpunkt bara. Hursomhelst så var det skönt att prata med henne. Någon som vet hur jag känner utan att jag behöver förklara så mycket och som frågar rätt frågor.

Igår pratade jag med en otroligt rolig människa på msn (notera msn, ovanligt!). Han bodde tydligen i Förslöv men jag har inte en aning om vem människan är. Haha. Dessutom skrev nån tjej att hon kände igen mig på qx. Vi försöker hitta gemensamma nämnare och det visar sig att hon känner Berit. Inte för att jag känner Berit men jag  vet ju vem hon är och jag känner ju åtminstone Rova lite. Spännande.

Imorron är jag ledig. Jag ska träna tidigt och försöka få saker gjorda. Kanske fika med mig själv på EH i timmar. Läsa min bok. Och fortsätta vara glad och lätt. Fan, jag älskar denna känslan. Fast jag vet också hur lätt den försvinner. Den har gjort det några gånger idag men jag har hittat den igen. Jag tänker inte bli av med den än på ett tag iaf.

Varför inser jag inte att det aldrig varar? Nu har jag varit glad och lätt utan ett kroniskt tryck över bröstet i säkert tre dagar. Men jag lyckas ju aldrig. Jag kan inte bete mig som en vanlig människa och sårar alltid dom som betyder mest.

Klockan kan omöjligt vara nio. Fast jag gillar att jag inte gjort nånting vettigt idag, förutom möljigtvis den lilla promenaden innan. Men jag gillar inte att alla ska kommentera att jag inte byttat om idag. Jag kanske tycker om att sitta i en lila klänning.

Och jag är så himla orolig. Jag känner ju att det är nånting och jag undrar vad jag har gjort den här gången.

Imorron är det måndag och skola. Vi ska tydligen laga trerätters. Gud vad jag inte har varit sugen på mat idag. Och nu är jag sjukt mätt igen. Jävligt suspekt. Nåja, sen ska vi iaf ha en lång håla. Då ska jag vara lite vettig. Eller analysera tankar. Vi får se.

Nej om man kanske skulle sova.
Gud vad jag inte gillar att sova själv längre.

"Men sluta vara så sjukligt het och sluta hålla i hennes jävla hand!" - 14 november 2005 (direktimporterad från min kära lunarblogg). Igår höll snubben i min hand och i mitt hår och och och. Jävligt suspekt. Jag visste att kvällen skulle bli lurig.
Nåväl, jag är nyss hemkommen från Vejbystrand (gud vad jag älskar att gå den där fina en-timmes-promenaden). Och jag tror nästan att jag fortfarande är full. Fast det är ju ganska kul att gå och skratta för sig själv.

Åh gud, nu tror jag nästan att jag ska sova en timme eller två.

Jag är fruktanskvärt het just nu.
Tappade peppen för ca en halvtimme sen men hittar den nog lite nu.
Middagen är framflyttad och jag känner mig väldigt lugn och inte det minsta stressad.
Det är nåt lurt med den här kvällen!

Vart tog februari vägen?
Första mars, knoppar överallt och en sjukt stor pepp inför kvällen.
Jag är så sugen på att åka till Stockholm. Suspekt. Laakso alltså. Åttonde mars. Kvinnodagen.
Jag har konstiga tankar.
Mars var nog ingen bra månad förra året men eftersom februari inte höll vad februari lovade så kan man alltid hoppas. Jag tror att mars blir fint.
Helgens mål är att skicka in jobbgrej och sätta upp sig på lägenhetsgrej. Jag är snart vuxen på heltid.
Har hittat världens finaste kläder. När katalogen kom sa min pappa att jag hade fått en hippie-katalog. <3 Jag ska nog bli hippie på heltid.
Imorse vaknade jag med ett tuggummi i munnen.
Nu ska jag röja, duscha och börja grunda. Och nästa vecka ska jag försöka hinna med fikor med massor. Har redan valt ställe till mig & Mimmi. Hoppas hon gillar det.