I'm not proud that nothing will seem easy about me. But I promise this, I won't go my whole life telling you 'I don't need'.

För en vecka sen pekade jag på dom bruna träden på åsen och sa "om två veckor är det grönt". Idag sitter jag i mitt fönster och  inser att 90% av träden har slått ut = är gröna. Helt sinnessjukt.
Om en vecka och en dag fyller jag år. Då blir jag T19 på helgon. Det är också helt sinnes.
Imorron är det första maj. Konstigt att jag & Mimmi inte sjöng om aprilhimlen i söndags.

Och gud, jag är i princip klar med mitt projektarbete. Det ska bara utvärderas lite till och läsas igenom. Sen.. :')

Nu blev jag bjuden på knytkalas imorron. Och jag känner mig inte alls pepp. Det är en konstig känsla när traditioner bryts, speciellt valborgstraditioner som våra. Egentligen är nog allt bara så himla knäppt och ikväll tänker jag alldeles för mycket för mitt eget bästa.
Och somligas förhållanden förändras väldigt fort må jag säga. Äh, det är väl bara jag som är ovanligt seg som vanligt. En aning illa att det känns lite jobbigt bara.

Jag är inte arg eller bitter längre. Bara så otroligt ensam. Och du skulle bara veta hur mycket jag menar det denna gången.

Idag är det 37 dagar sen kent i Malmö och om 37 dagar tar jag studenten.
OH MY.

Men jag tycker ju gott att det kan sluta blåsa!
Idag har jag tjänat 500 spänn. Pengarna rullar in och folket jublar!

Tanken att man kanske skulle logga in på schoolsoft (otroligt fint namn) slog mig. Sagt och gjort. en halvminut senare insåg jag att vi tydligen har lite att göra när vi kommer tillbaks också. Bl.a ett svenskaarbete som Anki hade skickat ut för nån vecka sen. YES. Och förövrigt bara älskar jag ju att vi har tre idrottslektionen nästa vecka. Eh? Och jag är livrädd för att nåt viktigt ska läggas in på siestaveckan.
Vilket uppvaknande. Det känns som om skolan redan är avklarad liksom. Men en månad klarar jag nog :)

Igår flydde jag Förslöv för att fika med hjärter dam. Mimmi alltså. Och fikan var inte det enda vi hann med om man så säger. Sommaren nollåtta är officiellt invig nu. Grilla korv, dricka folköl och åka det otroligt läskigt höga pariserhjulet i folkets park kan ju inte bli bättre än bäst. Även om vi båda skrek av panik påväg upp så var det fint. Himla fint.

Sen har jag en känsla av att hösten nollåtta kommer slå hösten nollsju ganska så jättemycket. Och jag hoppas ni förstår hur bra denna hösten kommer bli då med tanke på att förra var relativt jättefin också.

Idag är det tjugo grader i skuggan och jag är ledig. Tro inte att jag har nåt att gnälla på. Nu börjar jag bli sådär fint brun också. Åh, jag älskar solen!

Snart ska jag åka tåg. Jag gillar att åka tåg. :)
Lite synd att jag kommer missa min vän med ca tjugo minuter. Men varför skulle hon vara där denna veckan också? Karin hette hon, Karin Persson.

Jag borde deklarera & beställa ett klädesplagg innan jag åker men det får nog bli kvällens projekt. :)

Och om en månad sitter jag helt klart i en solstol i ett soligt Hässleholm och dricker schpaa direkt ur flaskan! Om jag inte går runt med en bricka och utför nån slags försäljning. Ett glas vin mot en kram osv. Eller så äter vi frukost. Eller så händer nåt annat otroligt roligt. Det bästa av allt är att man aldrig vet vad som väntar! :D

Ikväll började pappa fråga ut mig om Örebro. Jag är ledsen pappa, men du är drygt fem månader sen. Och sen dök "hon som gjorde slut med sin kille och började gilla tjejer" upp. Med en menande blick från mami. Nej gud, jag vet inte. Sen, när vi skulle börja spela tp dök Peter & Maritta upp. "Det var länge sen jag träffade dig på tåget i Lund" Men gud, den dagen hade jag glömt. Dagen allt var fel och jag inte visste vad som väntade. När det höll på att ta slut första gången. Undrar om han såg nåt då. Vet inte, bryr mig inte. Det var så värt det då. Det är så värt det nu. Kanske.

Wellwell. En hyfsad kväll i Förslöv. Och imorron hoppas jag på en fin-fin fika :) Guten Nacht

Nu ber jag på mina bara knän om att någon ska komma hit och blockera sidan på nåt sätt! Mår alltid så himla mycket sämre när jag besöker sidhelvetet.
Fast det går över snabbare och snabbare, det är positivt, och egentligen är jag glad. Jag kom ju fram till tjugo svar igår. :) Även om jag iofs tror att svaret var samma på alla frågor, nämligen; NU!

Nu tänker jag duscha för sen blir det grill & vin.

Du gjorde nyss min dag. :) Nu kan jag somna fint. Puss

Yes, nu har jag varit på fotboll. Endast för att kolla läget och för att få glida runt i mina nya snygga skor! Jag är så bra. He he eh.

Innan skrev jag ett inlägg till mig själv med tjugo frågor. Det hette 20 frågor. En dag, kanske en vacker kanske en regnig, ska jag publicera det. Då kommer du bli arg och hata mig. Men det gör inte så mycket! :) Drömde förresten världens konstigaste festivaldröm inatt. Det var jag, Anna, Linnea & nån till som jag inte kommer ihåg, vi hade inget tält med oss så vi fick gömma våra saker (läs; sprit) under en stol och det enda i drickväg vi hade med oss var massa flaskor schpaa och en dunk med Annas mossgröna blandning. Blandningen var alltså det enda drickbara, eftersom ren vodka ur drickglas inte var ett alternativ, men den var alltså Annas. Sen försvann alla och jag hittade dom i en kö till en toa som kostade tio kronor. Så jag ljög och sa att jag också behövde gå på toa och bara skulle hämta en tia för att kunna gå tillbaks till våra saker och sno från Annas blandning. HAHAHAHA. Jävligt suspekt dröm. Men ganska fin. Snart är det siesta! :D

För övrigt är det himla synd att jag är Fröken Svår och inte Hjärter Dam och nu är jag sugen på att gå ut och ta en öl/ett glas vin/en drink.

..så ska jag alltså iväg och träna, med världens hårigaste ben. Mh-mh-mh. Men alla vet ju redan att feminism = inte raka benen. :) Ville bara poängtera det. Hejsvej.

Där försvann dagens två timmar i eftermiddagssolen. Men det gör inte så mycket. Att få åka och träna är ju liksom också grejen!

Idag fixade jag ännu mer jobb. Även det utan större ansträngning. Ah, livet fixar sig själv om man bara låter det! :) Dessutom fixade jag till lönen så fint, så fint. Nio kronor mer i timmen är ju inte helt fel. Imorron borde jag gå dit och gnälla ännu mer så att jag kan få pengarna jag egentligen har rätt till.

Imorron är det fredag och min sista praktikdag. Då ska det ätas glass. En stor och rejäl glass. Och igår hittade jag det där pappret som jag är tvungen att ha för att inte få IG i projekt. Fy fan vad bra det mesta är. Och jag tänker bara på dig när jag äter på praktiken. Din stad + min födelsedag borde liksom betyda nånting tycker man ju. Eller, antagligen inte.

En sak som är jobbig är att min sån grej (åh gud vilken bra förklaring detta kommer bli!) som man kan rulla upp och ner på sidor (internetsidor alltså!) med har slutat fungera. SUCK! :)

Jag kan aldrig bli nån annan, hur mycket du än försöker. Jag hoppas du förstår det!

Men jag är i chocktillstånd, helt lyrisk. Jag hade, precis som resten av människorna i detta landet, glömt vad vår innebär. Hade glömt hur det är att gå utan strumpor, utan jacka. Gud, det finns inte mycket som jag gillar mer än sol & värme (skulle väl vara mat & sex då, haha).

Dagens citat: Gifte du dig med en tjej? Ja, det är ju så modernt nu.
Flera timmar senare, när jag hade överanalyserat händelsen (ja, jag överanalyserar allt som händer, allt du säger) blev jag matt & trött. Tänka sig att det finns människor som tror att det är en trend. Ja, det är inte lätt när det är svårt.

I natt hoppas jag på att jag lyckas somna. Vill komma över allt vad I don't sleep well at all heter och bara sova riktigt riktigt bra. :)


Ber om ursäkt för det personliga meddelandet i början. Skrivet till en tjaj som inte kommer förstå att det är riktat till henne när hon läser. Så tänk efter en gång till, och känn dig träffad.

Nu åkte nyss Soffan & Lovisa. Jag gillar oplanerade saker & jag älskar solen!
Trevlig dag måste jag ju säga. Väldans trevlig. Älska fikan och sånt!

Det värsta är nog att jag inte bryr mig längre. Men så länge det känns såhär är jag nöjd. Livet går vidare. Jag går vidare. Det är vår och jag älskar när det är sol & varmt. Jag är verkligen inte samma människa på hösten/vintern som på våren/sommaren.
Det har bara gått en vecka men det känns som månader. Konstigt. Men som sagt, jag är nöjd!

Imorron börjar min sista praktikvecka nånsin och det känns som om det mesta rullar på just nu. I ett lagom tempo dessutom. Fast det är läskigt att jag drömt om studenten två nätter i rad. Och det är ju inte direkt några positiva drömmar. Nåja. Det blir nog en fin dag.

Hejhopp. Jag är glad, det är sol & varmt. Och nu ska jag promenera iväg utan jacka och inhandla skor med Anna iklädda våra nya brillz! Fy fan vad snygga vi är!
(igår var jag på spinning, hihi)

Solen skiner jättemycket & det är vårvarmt! Perfekt dag. Verkligen perfekt dag, för mig idag.
Om några timmar sitter jag på en spinningcykel, haha. Ska dessutom försöka få dom där skorna köpta idag. Skorna jag har tänkt på i en vecka nu. Antagligen kommer dom inte passa mig alls med tanke på hur mycket jag vill ha dom. Men än så länge hoppas jag.

Höstens stora intresse ska iaf bli konst! Jag älskar att jag alltid är ett halvår före i min planering och att det aldrig blir som jag vill i slutändan ändå. Yes.

Nu vill jag ut. När går flyttbilen? Nej just det.. den går inte alls.
Nåja. Kommer jag bli lyckligare av en egen lägenhet? Kanske, men jag betvivlar det faktiskt. Jag lägger alltid för mycket vikt vid hur bra det skulle vara om jag bara hade det/träffade den/bodde där. Och om jag väl får det inser jag fort att jag inte alls blev särskilt mycket lyckligare. Vad skulle jag göra en kväll som denna liksom? Inte sitta och äta i en timme och skratta åt allt iaf. Jag kanske ska satsa på ett kollektiv. Nej men just det, framtid står längst ner på min lista nu, just det, jag har en massa annat att fixa, just det.

När jag kom ut ur duschen efter dagens träning hade jag fått tre sms. Det var inte igår det hände. Det var förresten inte igår jag fick ett sms överhuvudtaget. Sen på hemvägen höll jag & mamma på att krocka. Verkligen frontalkrocka. Då hade jag inte suttit här nu. Det är lustigt det där, hur lite som faktiskt krävs.

"Lovers are lonely" ska bli min låt. Texten kan få bli citerad vid ett annat tillfälle. Men det ska bli jag, jag som står och sjunger och menar varje ord. Snart, väldigt snart.

(tack för omtanken förresten. lite sent bara. försent bara. men tack. tack ändå.)

Lista på ord som gör mig otroligt orolig/ger mig en klump i magen/gör mig illamående:
"jaja"
"whatever"

Förövrigt är jag så trött att jag skulle kunna somna exakt precis nu. Det här med sömn alltså. Det är icke min grej. Tur för mig att jag är ledig imorron!
Och dessutom kan jag inte stand this god damn lies och jag tror inte att jag survive this fucking pain. Är jag glad igen? I can't see my face through all these tears
För jääävla fin låt!

Jag vet att jag inte borde men jag måste faktiskt. Det är tre månader sen idag. Liksom, tre månader sen min bror var på träning & vi låg i soffan och tittade på det där suspekta spökprogramet och sen på det där om lesbiska i Danmark. Och sen.. ja. Lyssnade på "Tillbaka till samtiden" och jag sa det där om "Columbus". Det kunde varit igår. Det kunde varit för tre år sen. Det kunde bara varit en fantasi.
Det var också en onsdag.

Eh ja, tjugonde gången gillt då.
Framtiden ser ljus ut, kanske. Om jag får gjort mitt projektarbete. Ah. Jag vill inte. Men jag måste. Jag ska lyckas. Jag måste lyckas.

(yes, där kom den ja. whatever I said, whatever I did, I didn't meen it, I just want you back for good. min & Soffans låt. nu tänker jag på gympan den sjuttonde januari nollåtta (hur fick jag ens med mig gympakläder den dagen?) när hon började sjunga på "det är över nu" och får syn på mig och bara "åh, oj, förlåt" :*)

Jag är rädd. Jag är halv. Jag är långt nere.
Okej, förlåt för att min blogg är otroligt ointressant & deppig. Men vad skulle den kunna vara när det är jag som skriver den? Allt annat hade bara varit otroligt ologiskt.
Dra upp mig. Snällasnällasnälla bara dra upp mig.

Tack tack tack, nu vet jag det också. Jag sitter med ett leende men egentligen är det nog bara ett försvar, egentligen var det nog ännu en spark.
Imorron tar jag nya tag och bryter med alla. Eller iaf dom flesta.

Sparkilespark i min mage. Nu lät det iofs positivt och det är det verkligen inte. Just nu önskar jag bara att någon tog med mig på en fika och bara pratade pratade pratade med mig. Så att jag bara får gå igenom allting en sista gång + lite till. Jag skulle sjunga så fint för den där någon; vi kom varandra närmre du & jag i vår och jag är tacksam för att du orkade lyssna! Exakt så fint skulle jag sjunga.
Jag har en annan önskan också. Men den vågar jag inte säga högt. Inte när allt är som det är och inte när du egentligen har all rätt samt förtjänar det. Åh, jag önskar att du inte åker. (nu sa jag visst det högt ändå..)

Nu tänker jag koka mig lite te och bädda ner mig. Jag har trots allt varit duktig idag fast mitt dåliga samvete bara äter upp mig. Men jag gillar inte alls när "Columbus" kommer sådär utan att man själv valt det. På onsdag är det tre månader sen jag låg & grät i min säng och sa att den alltid skulle påminna om dig.

Okej, det känns lite bättre men det är knappast tack vare mig. Det är tack vare dig! (och jag borde skriva lite om hur bra du är och sånt, men vad gör det för nytta?)

Imorron är det sista anmälningsdagen för alla höstens kurser. Min framtid är så dimmig att jag inte ens ser var jag sätter ner foten. Gårdagens ångest, blandad med den värsta av ångestar nånsin, var verkligen skolen. Fyfaan vad jag måste plugga i två veckor nu. Sen är praktiken slut och jag ska vara ledig en hel vecka. Verkligen ledig. Varje gång jag haft en extra dag ledig känner jag att jag behöver en till och är det meningen att det ska kännas så? Jag vet inte, vet inte alls, men en ledig vecka kan ju knappast göra ont.

Det värsta/bästa är nog att jag fortfarande känner mig bakis. Alltså gud.

Jag trodde att jag visste hur det kändes att ångra nånting. Tydligen inte. Fyfan, detta är helt sjukt. Jag skulle verkligen göra vadsomhelst för att få detta ogjort. Fan fan fan. Jag är inte värd nånting längre. Jag borde dö!

Tänkte, på bussen hem, att jag skulle skriva fint om gårdagen men det går inte nu. Jag har börjat göra så jävla dumma saker på fyllan men igår slår nog allt. Jag förtjänade nog att sitta och gråta på Morris, i vårt hörn. Jag tänkte igår, när jag pratade om att det var tre månader sen, att det ändå inte kunde bli som den kvällen men det blev det nästan. Denna gången var det jag som sårade dig. Jag borde skjutas!

Förövrigt har jag inte varit såhär bakis på väldigt, väldigt länge!

Solen skiner, fåglarna kvittrar, jag är snygg som fan & ska iväg på cocktailparty samt sms:ar med Henke. Kan det bli bättre undrar man ju? Iofs kan det ju det men just nu känns allt jävligt bra!
Och ja, jag gillar att blogga när allt känns jävligt bra!

Dessutom är det absolut nya; "people you may know" på facebook. Hahaha! Där dyker både den ena och den andra upp. Som sen känner nån man absolut inte trodde. Ja gud ja. Där skulle man kunna skaffa sig några vänner, om man så säger. Eh.
Puss på allt!

Upptäckte av en slump att det är tre månader sen den där fredagen idag. Jag undrar om det är ett bra eller dåligt tecken. Nåväl, nu sitter jag nästintill naken med ett glas vin och lyssnar på Aqua, det är iaf ett bra tecken. Om två timmar går min buss och jag har sådär läskigt mycket tid på mig. :)

Det ringde en otroligt trevlig kvinna till mig innan men nej, jag kan tyvärr inte tänka mig att rösta på moderaterna eller sverigedemokraterna i nästa val. Känns ju bra att veta att jag har bidragit till att dom inte ligger lika bra till i nästa såndär mätning.

Jag har ett fett blåmärke på mitt ben, den här gången vet jag åtminstone hur det hamnade där.

Men gud, jag ryser och skakar i hela jävla kroppen när jag läser det. Om inte nån kommer hit och blockerar sidan snart kommer jag gå under. Gud gud gud. Jag mår illa. Varför plågar jag mig själv?
Nej, detta håller inte! Nu bryter jag ihop för sista jävla gången och sen går jag vidare.

I hate you 'cause I need you 'cause I know that you don't care

Okej jag erkänner; inget är så tryggt som snubbens röst.

Igår var inte min dag. Först ett inställt tåg, sen strömavbrott som ledde till att alla tåg var sjukt sena + jättefulla. Dessutom en biljett för 190 kronor som inte behövde visas upp en endaste gång. Pricken över i:et hade verkligen varit att fastna i tullen, men icke. Idag träffade jag Henke på Malmö C och han bjöd på latte.

Inte för att jag bryr mig jättemycket men ibland blir man lite småglad när Rögle lyckas gå upp i elitserien. Fast när jag kom till Ängelholm hade verkligen 75% av folket jag mötte en halsduk/tröja/mössa och överallt satt "Grattis Rögle-skyltar". Då blir jag lite anti. Ungefär som när det tar dubbelts så lång tid som det egentligen skulle gjort att åka från Söderkulla till city pga alla bilar och taxin som körde in i bussen osv osv men när man ser en regnbågsflagga på en balkong ler man ändå. Fast tvärtom då.

Ikväll blir det mys, punkt.
Jag är sjukt trött.

Okej, nu dör jag lite. Dagarna är inte så bra längre. Och det opublicerade får nog förbli opublicerat.
Antingen allt eller inget. Det finns inget annat längre. Du måste ju fatta det. Och du kan inte göra såhär heller. Det måste du ju också fatta. Men nej, tydligen inte. Varför förstår du inte?

Imorron får Anna liva upp stämningen i mitt liv lite. Det brukar hon lyckas bra med.

Märkte nyss att bilddagboken är dum. Inget jag har svarat på, eller trodde att jag hade svarat på, de senaste dagarna har kommit fram tydligen. Blir man trött eller blir man trött? Jag ger upp. Det var väl inte meningen..

Men gud, så har Mandy lagt upp bilder från Västra hamnen.. För mycket grejer, hela tiden. För mycket minnen. För mycket känslor. Alltså gud, det här är helt sinnessjukt. Alla platser. Allt vi gjorde. Oh my fucking god!
Och alla har fullt upp med sitt.
Jag kräver ingenting. (hör du mig? ingenting, ingenting)

Mimmi & Gabbi får dagens kärlek, lätt! <3 Var ju inte igår ett inlägg fick sex kommentarer om man så säger :) Och jag hoppas verkligen att Mimmis kommentar försvann för att hon gjorde ett hjärta!

Nu är jag nyduschad & nytränad. Nästan en ny människa också. Hade en liten svart stund i eftermiddags + på bussen + när det kom helt fel låtar på träningen. Men nu är det bra igen. För en stund iaf.
Tydligen har Kajsa lekt backstage med Kate Nash och kramats och hållit hand och hon är minst sagt tuff!

Gud, jag är så förvirrad nu. Helt plötsligt påminner allt om Pennybridge igen och bara det att jag "har" Sebbe på hemkunskapen nu är helt sinnes. För ett halvår sen eller nåt pratade vi om honom. Han är liksom släkt med Ändrea och hon har liksom gått i Emmys klass. Nej gud. Förvirrad, javisst. Snart är det dock lördag. Då blir det andra bullar. (oh no, be careful with what you wish, ingen bulle i ugnen tack!)

Gud vilken tid det tog att kolla upp inläggen Mimmi hade kommenterat, inläggen från förr. (jag måste sluta ha måndag tisdag onsdag osv som rubriker!) Men gud :* :'). Åh wen. <3

Och igår/idag kom äntligen kärleken till "Daugava". Lasse är en fin man. Och kent på Sofiero kan bli fint även om det, när jag tänker efter, känns väldigt fel. Herregud, nu när jag tänker efter ännu mer kommer jag ihåg att Jocke sa, på turné 19, att dom inte ville ha picknick-konserter. Haha, det är ju precis vad dom har nu. Puss.

Förövrigt är jag nog som på högstadiet igen. Gud vad mycket som sitter i dom väggarna...

Ja, exakt så är det. Som ett kliande, svidande skavsår är du. Och just nu är mitt största problem, sorgligt nog, hur jag ska lyckas med veckans, eller snarare helgens, mål. Just ikväll känner jag hur jävla starkt jag bara vill. Jag vill. Och jag ska! (det roliga nu är att ni tror att ni vet vem "du" är. men där gick ni bet)

Kvällens har spenderats i Ängelholm med Lovisa, Soffan, Ebba, Jonna & Tu. Otroligt fint måste jag säga. Jag längtar tills lördag med förbokade platser & drinkar.

Dessutom borde jag nog skriva nåt om skolan. Känslor osv. Men det får komma en annan gång. Det får räcka med ett citat; Men hej Sanne, du är lika glad som vanligt ser jag - Älskade gamla kära Harald. Där ser ni/du, jag är egentligen världens gladaste!



Jag släpper din hand, för ett helt vanligt återfall, för att få nåt förstört. Det var fel som jag sa, det är sant som du hört.
Jomenja. Exakt så, igen.

Men vafan gör du där? Vad i hela jävla helvete gör du där!? Sluta förfölja mig! Jag vill inte se ditt ansikte när jag bara besöker den som senast besökte mig. Lycklig ovetande. Vad fan gjorde ditt ansikte där?

Suck. Och nu tror du väl att det är jag som förföljer dig.
Fint förstörande av fin kväll. Tack tack tack.

Sommartid, tiden läker mina sår nu
Jag undrar om det finns nån som är så bra på att komma på texter på impuls som Anna? Tror knappast det. Fan, bättre än orginalet och det är inte ett dåligt betyg om man så säger.

Jag är hemkommen från träningen och usch säger jag bara. Min förkylning borde försvinna! Och nu borde jag duscha. Men man måste ju samla kraft. Yes.

Naturen skulle dessutom kunna skickas men jag är inte alls nöjd med mitt s.k. slut. Himla förvirrande det där med fortplantning & sex. Jag hoppas på lite klarare ögon senare ikväll så att jag äntligen kan stryka det från listan.

Imorron är det studiecirkel + middag i staden med stort Ä tillsammans med dom där två som gjort min gymnasievistelse lite finare och mycket behagligare än om dom inte varit där. Åh, jag känner att mitt liv är sådär uppstrukturerat som jag vill ha det nu. Då trivs jag som fisken i vattnet. Mh-mh-mh!

Om exakt två månader tar jag studenten. Jag ser slutet klarare och klarare för varje dag som går!

Godnatt

Jag drömde fint inatt, alldeles för fint. Varför är drömmar alltid mycket finare än verklighet?
Sen kanske det är dags för mig att inse att jag aldrig kommer bli världens mest perfekta människa. Jag får helt enkelt göra mitt bästa och det får vara tillräckligt, alltid. Fy vilken insiktsfull vecka detta har blivit. Och fy vad jag kommer må bättre när jag börjar leva upp till alla insikter. Eller vafals, jag mår ju redan nu ganska så fin-fint.

Och gud vad sugen jag är på att se kent nu.
Men just ja, dom kommer till arvika, puss puss puss.
Och vilka fina drakar siesta har släppt. Shit, det är bara en och en halv månad tills festivalsommar 08 drar igång. :')

Torsdagkväll.

Jag har tråkigt och nu tänker jag nog stänga av datorn och vädra lite så att jag lyckas somna fint sen.
Jag & Soffan har fina planer för den 12:e och jag & Anna har fina för imorron.
Det där med planer är lite min grej. Känns så mycket bättre när saker är planerade!

Jag älskar Annas blandningar! Speciellt när dom är mossgröna. Mh-mh-mh!
Imorron blir det Helsingborg & Ättekulla. Utan någon stel början.

Jag hostar & snorar fortfarande lite men det gör inte så mycket.
Ikväll ska jag ringa min gamla hemkunskapslärare och imorron ska jag till praktiken.

På lördag ska jag nog ha myskväll med min mami. Känns ju lite elakt att lämna henne ensam hela helgen liksom. Eller jag lämnar det fritt. Allt blir ju så himla mycket finare när man inte har planerat nåt. :)

En sak som känns illa är att jag inte tränat på hela veckan. Men äh, man får ha såna veckor. Och en sak som är fin är att jag har pratat lite med Aggi idag. Känns skönt med livstecken. Och dessutom har jag pratat lite med Soffan också. Ännu ett livstecken. Man blir ju helt, ja jag vet inte men det känns konstigt att inte höra av henne när man har träffats varje dag i typ en vecka. Speciellt när nästan varje dag inkluderat vin. Och det känns konstigt att inte träffat Anna på två veckor. Tur att det blir bot och bättring imorron.

Min mens är väldigt knäpp och om den fortsätter att vara det så kanske jag lyckas pricka in det både på siesta och hultan, yey! (+ hurra & säldans) Och eh, vänta nu här. Kanske tom på arvika också. Haha, jag vet inte om jag ska skratta eller gråta.
Hoppas förresten verkligen att ni är intresserade!

Kreativiteten flödar iaf och jag är ganska nöjd med mig själv nu.

Inser sakta men säkert att inget blir bättre för att man skjuter fram det. Man mår dåligt över det längre och det tar mer energi är att bara göra allt det jobbiga direkt. Så, det jobbigaste först, from nu!

Våren har kommit. Mars var årets finaste månad hittills. April kan bli ännu bättre.

Nu tänker jag komponera en tjejlåtlista och hitta kreativiteten!
(febern är borta. hostan kommer och går lite som den vill)

Jag har ingen krativitet längre. Känner knappt ens något behov. Imorron ska jag friskna till på riktigt och hoppas på att det är sol. Jag vill slippa något som alltid tynger. Om fyra och en halv vecka är jag i skolan igen. Jag som trodde att jag hade gott om tid.

Nåja nåja, dagens sms var fint. <3

Man slutar ju aldrig att bli förvånad. :)
Allt jag vill skriva, allt som ville ut, känns dock väldigt långt borta nu..

Jag är hemma. Ligger i min säng och tycker synd om mig. Hostan är jobbig! Det är jobbigt att sova massamassa och vakna genomsvettig varje gång. Dessutom måste jag ringa ett samtal. Ångest! :)

Det som vill ut kanske kommer snart. Tillsdess är jag bitter över att ingen kunnat kommentera onykter-inlägget. Whatever (ordet som förstörde mitt & Emmys förhållande, haha), jag skäms lite över det. Nu är jag sjukt trött igen!