I'm not proud that nothing will seem easy about me. But I promise this, I won't go my whole life telling you 'I don't need'.

Nu vill jag ut. När går flyttbilen? Nej just det.. den går inte alls.
Nåja. Kommer jag bli lyckligare av en egen lägenhet? Kanske, men jag betvivlar det faktiskt. Jag lägger alltid för mycket vikt vid hur bra det skulle vara om jag bara hade det/träffade den/bodde där. Och om jag väl får det inser jag fort att jag inte alls blev särskilt mycket lyckligare. Vad skulle jag göra en kväll som denna liksom? Inte sitta och äta i en timme och skratta åt allt iaf. Jag kanske ska satsa på ett kollektiv. Nej men just det, framtid står längst ner på min lista nu, just det, jag har en massa annat att fixa, just det.

När jag kom ut ur duschen efter dagens träning hade jag fått tre sms. Det var inte igår det hände. Det var förresten inte igår jag fick ett sms överhuvudtaget. Sen på hemvägen höll jag & mamma på att krocka. Verkligen frontalkrocka. Då hade jag inte suttit här nu. Det är lustigt det där, hur lite som faktiskt krävs.

"Lovers are lonely" ska bli min låt. Texten kan få bli citerad vid ett annat tillfälle. Men det ska bli jag, jag som står och sjunger och menar varje ord. Snart, väldigt snart.

(tack för omtanken förresten. lite sent bara. försent bara. men tack. tack ändå.)