I'm not proud that nothing will seem easy about me. But I promise this, I won't go my whole life telling you 'I don't need'.

Hej bloggi.
Känner att det nog var ett tag sen vi såg sist. Det är trist. Tyvärr har jag inte känt av nån insperation sen jag vet inte när. Men jag lever. Fast det är kallt, fast snön aldrig försvinner, fast pengarna alltid är slut. Igår firade jag och Emelie bebis (och nej, jag är tyvärr inte gravid) och åt semlor. I helgen ska vi fara norrut och hälsa på mami och papi. Jag längtar något helt sinnessjukt så antagligen är det nånting som kommer skita sig. Jag har inte varit hemma sen jul och det är snart två månader sen dess. Sjukt.
Idag pratade vi om kärnkraft i skolan och jag undrar hur många av alla dom som har åsikter om det som verkligen vet hur det fungerar och hur ett kärnkraftverk ser ut. Och sen blir jag matt, mest på att folk tror att det är miljövänligt. Förövrigt klarade jag och elva andra hemtentan vi hade över jul. Det var sjukt skönt, och där fick självförtroendet sig (äntligen) en liten puff.

Nu är jag väldigt hungrig så jag ska göra mat innan jag läser lite artiklar och blir klar med veckans uppgift.