I'm not proud that nothing will seem easy about me. But I promise this, I won't go my whole life telling you 'I don't need'.

Herregud vad tiden bara går och går och går och jag hinner inte med hälften av vad jag vill känns det som. Sjunker dessutom djupare och djupare ner i min höst/vintertrötthet även om jag gör allt som finns för att mota bort den.

I lördags var jag & Emelie och såg Tegan and Sara på Mejeriet. Det var så fruktansvärt fint så jag vet inte. Topp tre, helt klart. Dom spelade nästan alla måste-låtar, dom var roliga, stämningen var fin och dom hörde vad folk sa och svarade på frågor. Dessutom var jag inte trött, jag blev inte trött av att stå, jag var inte för varm, inte för törstig och inte för kissig. Ah. Nöjd som bara den!
Idag stressade jag mellan föreläsningar och lunch och allt för att möta upp Emelie (surprise) och lyssna på Maria Wetterstrand som höll en lunchföreläsnig på min skola. Tyvärr missade vi lunchmackorna, det var fullt i salen och vi fick stå och det var fruktansvärt varmt och syrefattigt i salen. Allt som jag var nöjd med i lördags var jag onöjd med idag. Men Maria är fin och svarade bra på frågorna folk ställde, kändes dock lite "hej-jag-har-hållt-den-här-föreläsningen-tusen-gånger-innan" men det har hon nog också. Sen blev det stress vidare till en föreläsning jag helst sluppit. Och precis när jag kommit hem och tagit av mig skorna ville Anna att jag skulle hjälpa henne att köpa vinterjacka. Så det var bara att promenera ner på stan igen.

Nu borde jag verkligen ta tag i pluggandet men jag vill bara att min fiskgratäng ska bli klar!