hon ser rakt igenom mig

Den enda jag riktigt hör nuförtiden är en vind som blåser genom staden och fast turisterna är borta går jag nästan aldrig ut. Så jag väntar tills imorron bitti, det är den tiden jag gillar mest, då ska jag ta en promenad i parken.

Men ändå, att hon den där, vars blogg jag läst i ett halv år, ska ta 05:14-tåget till sin tjej imorron. För ett år sen var det jag som tog 05:14-tåget på onsdagen på höstlovet. Sen blev jag sjuk. Och jaja, jag borde sluta tänka på vad som hände för ett år sen osv. Men jag är ju otroligt besatt av då och sen. Inte nuet.

Jag vill åka tåg. Långt bort. Till nya människor och nya dialekter!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback