I'm not proud that nothing will seem easy about me. But I promise this, I won't go my whole life telling you 'I don't need'.

Uh, jag gillar verkligen inte pågatågen mellan Kristianstad och Helsingborg! Jag hade en hyfsad kväll igår som inte direkt slutade på bästa sätt. Men det var fint när Felix kom hem vid sju och vi låg och pratade om allt och inget där ett tag.
Men när mitt liv äntligen börjar ordna upp sig bra så kommer alltid ett bakslag. Alltid, utan undantag. Jag vill inte tänka på det mer. Jag vill inte det. Och jag trodde att det kändes värre förr men det känns värst nu. Fast å andra sidan är det ju ganska så fint att få "hej min sötnos :*-sms"! Äh, gud, jag är fortfarande bakis och orkar inte tänka mer.

The last thing I need now is bad jokes and laughter. I can not go on like this so help me now, help me. So help me now.
Lite iaf, snälla.