I'm not proud that nothing will seem easy about me. But I promise this, I won't go my whole life telling you 'I don't need'.

För exakt tre år sen börjde jag gymnasiet. Alltså, det är helt sjukt och man vill knappt tänka på det. Det var en sjukt varm dag, jag hade min svarta lasse-tröja. Kanske inte världens bästa klädval men jag & Lovisa hade bestämt vad vi skulle ha på oss för att känna igen varandra. Hon satt mest och fnittrade med Evelina den dagen. Lovisa var, eller är, ändå den enda som jag faktiskt kommer ihåg från första dagen. När jag tänker tillbaks på den dagen är det som om jag satt där med totalt andra människor än dom jag satt med tre år senare på studenten. Jag är himla glad att dom blev andra människor i mina ögon. Jag gillade inte dom speciellt mycket i ettan.
Well, tider förändras. Och om tre dagar ligger jag på en grekisk strand vid det här laget. Åh, jag längtar.

Förresten, världen är så äckligt liten och jag har slutat bli förvånad.