om tiden vill ifatt
Jag tänkte ut ungefär världens bästa blogginlägg på tåget innan. Nu känns det pasé så skit samma. Saken är åtminstone den att jag verkligen inte borde lämnat mig ensam en dag som denna, det känns som om jag sviker alla hela tiden och nu när jag kom hem insåg jag att jag kommer få spendera natten och morgonen imorron helt ensam. Det är ju iofs detta jag drömt om lite sådär i smyg idag och igår, att ha ett eget hem. Jag tänkte titta på ett avsnitt l-word och somna fint sen. Men jag kan fortfarande inte fatta att jag verkligen åkte från mina drömmars stad bara sådär idag. Dumt!
Kommentarer
Trackback