I'm not proud that nothing will seem easy about me. But I promise this, I won't go my whole life telling you 'I don't need'.

Jag gillar dessa kvällar. Fönstret öppet sådär jättemycket och tända ljus. Det gör mig glad på nåt sätt. Imorron börjar verkligen alla skolan och det är mest konstigt. Hon den självmordsblonda från min (gamla) skola ringde mig innan. Denna sommaren har varit konstig. Jag har liksom blivit vän, åtminstone facebook-vänner, med både Alexander Chamberland och Alexander Lindskog. För ett år sen låt jag i min säng och läste deras bloggar. Helt sjukt. Men mest fint.

Vad händer med mitt liv egentligen? Jag måste kämpa med att hålla koll på vilken dag det är och fast att tiden inte går speciellt fort längre får jag ingenting gjort. Jag unnar mig semester. Det är kanske det jag gör, unnar mig semester. För även om detta är den sommar jag jobbat minst av dom senaste årens somrar har det varit slitsamt. Idag lånade jag iaf en "lär-dig-teckna-bok" på biblioteket. Konst skulle bli höstens intresse bestämde jag i våras och jag tror att jag fortfarande vill det. Dessutom ska jag snart anmäla mig till en politikerskola. Hade det inte varit för pengarna som inte finns hade jag nog inte haft nån panik alls. Men nu är det åtminstone bara fem dagar tills jag får min lön. Det är nästan värt att fira!