I'm not proud that nothing will seem easy about me. But I promise this, I won't go my whole life telling you 'I don't need'.

Nu har jag pratat med min mami. Hon tycker absolut att jag ska stanna hemma. Det känns så skönt när nån annan säger det. När man ska ta det beslutet själv känner jag mig så dålig och tänker "jag kanske inte alls är sjuk, kanske bara inbillning". Min huvudvärk skrämmer mig så sjukt. Bara jag tittar åt sidan så känns det som om hjärnan är lös och liksom slår i huvudväggen. Vågar knappt flytta på huvudet. Knappt ögonen heller.

Så därför tänker jag ligga kvar i min säng, inte röra på mig, och titta på film. Sådeså.