Tisdag

En enda fråga:
VARFÖR HAR DU INTE RINGT MIG?



Idag har jag haft en våldsam gråtattack.
Jag har inte gråtit så hysteriskt på hur länge som helst.
Min gråt nuförtiden är stilla och lugn.
Aggi ska flytta.
Och det är jobbigt.
Väldigt jobbigt.
:'( liksom, nej. det går inte.

Seriöst, min största rädsla i världen är att folk ska lämna mig.
Jag mår inte bra om jag inte kan vara trygg och om allt inte är som vanligt.
I somras var jag livrädd för att 90:orna skulle lämna mig.
Det var helt sinnessjukt, helt sinnessjukt.
Och nu ska Aggi flytta till Stockholm i ett halvår.
Det fanns inte i min värld. Hon skulle alltid vara kvar.
Min Aggi som alltid finns. (okej, nu känns det som om hon är död.)

Nej okej, Aggi ska bara vara borta i ett halvår.
Sen kommer hon tillbaks.
Och Aggi älskar mig, jag behöver inte vara rädd. (nej, det var inte ego. det var ett jävla framsteg för mig. jag är hela tiden rädd för att folk egentligen inte tycker om mig.)

Oj, nu har jag helt plötsligt erkänt mina två största rädslor. Bara sådär.
Som jag har försökt göra sen i somras.

Hur som helst har jag iaf använt min kreativitet (HOSTHOST) och sytt en väska.
Som jag också har försökt göra sen i somras

Kommentarer
Postat av: Anonym

Sanne, jag älskar dig!

2006-11-21 @ 19:19:38
Postat av: Lovisa

borde jag känna mig träffad? :S

2006-11-21 @ 19:37:34
Postat av: Anonym

Sanne jag kommer snart börja slå på mig själv så söt du är. Nu gråter jag också. Jättemycket. Och ska jag vara ärlig så är detta den första gången jag gråter efter att det bestämdes. Jag har inte förstått det innan. Nu blir mitt tangentbord förstört. Gud. Jag kommer verkligen flytta. Jag trodde också att jag alltid skulle finnas kvar. Jag ska flytta ifrån er. Ifrån dig. Vad ger jag mig in på. Jag älskar dig så fruktansvärt mycket. Jag tror inte att det finns någon människa som jag kan känna att jag kan vara mig själv med så mycket som jag kan med dig. Du är helt otrolig. TACK SANNE.

2006-11-21 @ 20:12:22
Postat av: mimmicane

sanne jag älskar dig fruktansvärt mycket,
ni är det finaste jag har,
och vi har axlar, två var, inte helt utan anledning.
det får förresten inte bli så att vi knappt ses nu, det får verkligen inte bli så, det är en av mina största rädslor.
jag har inte panikgråtit såhär mycket på länge och allt är katastrof?

2006-11-22 @ 15:11:20
Postat av: minus cane

nejmen om man skulle ta och..

2008-04-08 @ 00:34:16

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback