I'm not proud that nothing will seem easy about me. But I promise this, I won't go my whole life telling you 'I don't need'.

Imorron är det den första september och jag börjar skolan igen. Jag kan ju säga som så att det ger mig lite ont i magen och att jag är så nervös att jag mår illa. Gud. Vad har jag gett mig in på?

Igårkväll kom jag hem från den kungliga huvudstaden. Stockholm var för en gångs skull riktigt fint även om popaganda-konceptet gjorde allt lite knepigt. Att inte få ta in alkohol på området och att dom bara serverade öl/vin i öltältet gör ju dock parken bredvid till en jättebra idé (tills man vill se ett band vill säga). Nåja, nästa år borde man strunta i att köpa biljetter och bara sitta utanför och dricka vin. Eller hänga på beertime. Åhå, beertime och veckans shotbricka i mitt hjärta. Och att promenera runt i Lidingö centrum ger ju lite flashbacks från typ 2006. Fast 06 fick man inte hänga på det gigantiska systembolaget.

Nu borde jag packa upp, tvätta och känna mig lite ensam innan jag tar bussen och möter upp Lovisa för att göra nåt bra av sensommarens sista lediga dag. Och sen åker jag nog söderöver och försöker somna i en trygg famn.

Och är det verkligen säkert att man inte får komma full till skolan?

Hej, för ett år sen var jag & Anna i Greklandet i denna stund. Hade ju inte varit helt fel just nu kan jag ju känna. Nu är Stockholm iaf helt fixat och innan gjorde jag pannkakor men lyckat resultat för typ första gången ever. Och för två sek sedan fick jag ett sms där det stod "velkomen". Puss

Det där med att ta beslut som gör en lugn och lite mer tillfreds är bra, även om det enda som gör mig riktigt lugn nu är hon och hennes fina ord i mitt öra. Innan ringde min chef men herregud, jag har faktiskt semester eller har slutat eller vad det nu är så nej, jag tänker inte jobba. Imorron ska jag ringa och säga det och dra nån vit lögn och han ska inte få övertala mig. Nej. (ävenomjagbehöverallapengarmankanfådennahösten)

I fredags hade Linnea iaf inflyttnings-/förfest och det var egentligen hur fint som helst tills ingen alls var fint, bara svart, mitt i Folkets park nångång efter nio. Gud, det var länge sen jag grät så mycket. I så många timmar. I så många människors famnar. Och egentligen borde det inte alls bli en liten anteckning i en blogg. Det borde bli ett samtal där vi kan prata ut om allt. För jag insåg ju faktiskt att det inte finns nån som är tankeläsare och jag tror alltid att alla förstår hur jag tänker & känner när det egentligen inte finns nån människa i hela världen jag kan begära det av.

Och herregud, på onsdag åker jag & Emelie till Stockholm på sommarens sista äventyr. Dessutom har jag inte en enda aning om vad som håller på att hända med mitt psyke eller med det konstanta illamåendet jag lider av. Men jag tror, efter läsandet av känslor från tidigare år, att det alltid blir såhär på hösten. För hösten är påväg. Det känns i luften. Den börjar bli frisk.

Igår var det Malmöfestivalsinvigning. Ständigt denna hatkärlek alltså. Men tillslut blev det en fin kväll/natt. Pariserhjulet snurrade ju! (det är konstig med pariserhjul, jag får precis samma känsla som när jag flyger. påväg upp är jag livrädd men när man är påväg ner igen är jag hur lugn som helst). Fast det var lite skumt att dom enda jag & Emelie lyckades möta upp var Linnea & Anna L. Faktiskt.

Hej, jag är en fruktansvärt trött tjej. Idag när jag jobbade började jag tvivla på att jag ens orkade hålla ögonen öppna. Gud, det är helt sinnes. Och min mami är sjuk och har tagit svininfluensatest. Om en vecka har jag två veckors semester, det ska bli sjukt skönt. Jag kan tom räkna antal arbetsdagar kvar på en hand!!! Men idag fick jag en flaska vin av min chef för att jag är så duktig. Fint även om jag nog hade uppskattat en löneförhöjning mer (fast det knappt är lönt, hehe lön-lönt. he he)

(annan onödig information)
Malmölägenhetsletandet går sådär. Imorron ska jag jobba och sen ska jag på fest och på natten ska jag bada naken bland diverse fiskar och maneter. Jag vill verkligen åka på semester. Och om en vecka vill jag verkligen vara i Göteborg och på Way Out West! Jag har fått en till nyckel i min nyckelknippa. Inatt drömde jag om pridefestivaler och konstiga flickor.

Min ork är på minus och jag som har tusen saker att ta tag i. Och det finns så mycket man bara borde göra. Igår var den värsta bakisdagen på år och dag och nu somnar jag vilken sekund som helst. Men det västa av allt är att hon inte ens glömde kvar nånting den här gången. Inte ens med vilje. Dessutom skulle jag göra vad som helst för en ledig dag nu, eller åtminstone en sovmorgon.